Ungas matmiljöer i Ronna

Vad är problemet vi försöker lösa?

Ungas matval påverkas av de miljöer där de går i skolan, umgås och rör sig i vardagen. Skolrestauranger, butiker, snabbmatsställen, parker och andra mötesplatser formar deras matvanor. Samtidigt saknas ofta kunskap om hur unga själva upplever dessa platser och vilka faktorer som gör det enklare att välja mat som främjar hälsa och hållbarhet. I denna prototyp testade vi hur ungas perspektiv kan användas för att kartlägga och utveckla matmiljöer, med Ronna i Södertälje som testplats.

Hur har vi försökt lösa problemet?

Vi använde Thriving Foodscapes som metod för att undersöka hur unga rör sig mellan matställen, skolmiljöer och sociala mötesplatser – och vad de själva tycker skapar en bra matmiljö. I Ronna genomfördes arbetet tillsammans med cirka 60 elever i årskurs 9 på Ronnaskolan. Eleverna kartlade platser via verktyget Maptionnaire, deltog i matmiljövandringar och samskapade kvalitetskriterier för mer attraktiva, trygga och hållbara matmiljöer i skolans närområde. Deras insikter blev sedan utgångspunkt för samtal med lokala och nationella aktörer om hur fler miljöer kan stödja ungas hälsa, trivsel och delaktighet.

Group activity: participants annotate food photos with orange and blue sticky notes on a table during a workshop.

Whiteboard in Swedish listing pros and cons of a good environment, divided into 'DÅLIGT' and 'BRA' with bullet points.

Map of a town with blue, orange, teal, and green markers indicating different site categories; markers clustered in town center and surrounding areas.

Aerial map of a campus area with colored route lines (blue, red, black) connecting buildings, parks, and a sports field.

Målgrupp

Unga i skol- och närmiljöer, med Ronnaskolans niondeklassare som testgrupp, lokala samhällsaktörer som kommunala tjänstepersoner och beslutsfattare, näringsidkare, myndigheter och beslutsfattare på nationell nivå.

Resultat och lärdomar

Ungas matval formas i vardagen ofta av närhet, tid, pris, trygghet och kompisar.
Matmiljöer och hängmiljöer hänger ihop – platser för mat är också platser för social samvaro.
När unga får vara med och kartlägga sina miljöer synliggörs behov som annars lätt missas.
Trygghet, sittplatser, gott bemötande, bra utbud och möjlighet att stanna länge är centrala kvaliteter.
För att förbättra ungas matmiljöer krävs samarbete mellan skola, stadsplanering, folkhälsa, näringsliv, fastighetsägare och offentliga måltider.

Nästa steg

Nästa steg är både att ta metoden vidare till fler skolor, kommuner och lokala sammanhang och att testa fler verktyg för matmiljökartläggning och förändringsarbete. Målet är att inte bara att engagera unga i kartläggning och bidra till ökade kunskaper om matmiljöernas påverkan utan framförallt bidra till samverkan mellan unga och samhällsaktörer för att utveckla matmiljöer som bättre stödjer hälsa, hållbarhet och social gemenskap. Erfarenheterna från Ronna tas vidare i bland annat det treåriga forskningsprojektet FoodEnvironments4Future och kan inspirera fler lokala experiment.

När?

2025

Finansiering

Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova.

Projektparter

WWF Världsnaturfonden, MatLust Utvecklingsnod/Södertälje kommun, Reformaten och Ronnaskolan. Gehl bidrog med metodik, verktyg och facilitering som upphandlad konsult.

Läs mer

Vill du veta mer om hur matmiljöer kan kartläggas och utvecklas tillsammans med unga? Läs rapporten Ungas matmiljöer i Ronna.

Kontaktpersoner

Ulrika Backlund, WWF Sverige

Maria Micha, MatLust Utvecklingsnod/
Södertälje kommun