Så kan du bidra
Har du en projektidé?
Vi hjälper gärna din organisation att utveckla er projektidé utifrån ett matmiljöperspektiv. Hämta gärna inspiration från eller bygg vidare på våra tidigare prototyper.
Söker du samverkan eller samarbete?
Vi vill kroka arm med aktörer som tillsammans med oss vill accelerera omställningen till matmiljöer som bidrar till bättre folkhälsa och hållbarhet.
Vill du dela kunskap eller lärdomar?
Vi vill lära oss mer om hur vi påverkas av våra matmiljöer, men också hur vi kan påverka våra matmiljöer. Hör av dig till oss för att dela din kunskap, erfarenheter eller lärdomar.
Hävstänger med potential att förändra matsystemet
Dagens matsystem präglas av en överflödande tillgång där pris, vanor, marknadsföring och bekvämlighet i hög grad styr våra matval. Resultatet är konsumtionsmönster som påverkar folkhälsa, klimat, biologisk mångfald och social jämlikhet negativt.
Samtidigt finns en stor förändringspotential. Matmiljöer – de platser där vi möter maten vi äter, som butiker, restauranger, skolrestauranger, kiosker eller digitala plattformar – är centrala noder i matsystemet. De kan antingen förstärka ohållbara strukturer eller bli kraftfulla hävstänger för omställning.
För att stödja vår mission – att Sveriges matmiljöer år 2033 speglar människans, samhällets och naturens behov – har vi utvecklat en systemkarta. Den samlar kunskap om hinder, möjligheter och strategiska interventionspunkter i matsystemet ur ett matmiljöperspektiv. Systemkartan bygger på forskning, systemanalys, projekt och experiment samt dialoger med aktörer från hela livsmedelskedjan.
Systemkartan bygger på forskning, systemanalys, projekt och experiment samt dialoger med aktörer från hela livsmedelskedjan.
Nedan presenterar vi en förenklad version av systemkartan med fyra prioriterade insatsområden. Inom varje område finns hävstänger – strategiska punkter där riktade insatser kan utlösa förändring i hela systemet. Tre av hävstängerna är tvärgående på så sätt att de genomsyrar mycket av det vi gör och knyter an till samtliga insatsområden som presenteras nedan.
Tre hävstänger som genomsyrar vårt arbete
- Samskapande och delaktighet
Framtidens matmiljöer behöver formas tillsammans med dem som använder dem i vardagen. När elever, patienter, kunder, boende och medarbetare får vara med och påverka skapas lösningar som fungerar bättre i praktiken.
Samskapande kan också bygga engagemang, ansvar och känsla av ägarskap – och bidra till att minska gapet mellan vad som efterfrågas och vad som erbjuds i matmiljöerna. Särskilt viktigt är att aktivt efterfråga och lyfta fram barns, ungas och minoritetsgruppers perspektiv.
- Ramverk och kunskapsbaserad syn
Våra matvanor formas inte bara av kunskap och individuella faktorer – utan i hög grad av de miljöer där maten möter oss. Tillgång, pris, marknadsföring, normer och design påverkar våra beslut varje dag.
Samtidigt saknas ofta både kunskap och en gemensam förståelse för hur dessa faktorer samverkar i matmiljöerna. Denna hävstång handlar om att utveckla och sprida kunskapsbaserade ramverk som hjälper aktörer att se bortom individens ansvar – och istället utforma matmiljöer som gör hållbara och hälsosamma val lättare.
- Implementering av mål och av styrmedel
Policyer och styrmedel får effekt först när de omsätts i praktiken. Denna hävstång handlar om att formulera tydliga mål, säkerställa uppföljning och stärka genomförandekapaciteten i organisationer och myndigheter. När styrmedel implementeras konsekvent kan de förändra incitament och normer i hela matsystemet, vilket internationella erfarenheter på olika områden visar.
Ekonomiska modeller
Matsystemet formas i hög grad av ekonomiska modeller som styr vad som produceras, säljs och konsumeras, där fokus ofta ligger på kortsiktig ekonomisk avkastning. Detta bidrar till att ohållbara alternativ ofta framstår som de mest lönsamma eller prisvärda.
För att möjliggöra en omställning behöver hälsa och hållbarhet integreras som centrala delar av värdeskapandet, och i detta tema lyfts två hävstänger som kan driva utvecklingen i den riktningen.
- Ekonomisk hållbarhet
Dagens affärsmodeller i många matmiljöer premierar volym, lågt pris och kortsiktig lönsamhet – även när det sker på bekostnad av hälsa, klimat och biologisk mångfald. Samtidigt speglar matens pris sällan de verkliga kostnaderna för samhället, miljön och framtida generationer.
Denna hävstång handlar om att utveckla affärsmodeller där hållbarhet inte är en kostnad – utan en konkurrensfördel. I ett matsystem som påverkas av klimatförändringar, geopolitik och nya regelverk kan de aktörer som ställer om tidigt stärka både sin relevans, lönsamhet och långsiktiga resiliens.
- Upphandling och inköp av livsmedel
Offentlig måltidsverksamhet har länge gått före i livsmedelsbranschen och visat att omställning är möjlig. Skattefinansierade matmiljöer – exempelvis skola, förskola, sjukhus och äldreomsorg – rymmer en stor potential att skapa samhällsnytta, fungera som förebilder och aktivt bidra till matmiljöer som främjar både hälsa och hållbarhet. Samtidigt kan de spela en viktig utjämnande roll ur ett jämlikhetsperspektiv, genom att ge alla invånare likvärdiga förutsättningar.
Genom offentlig upphandling har kommuner och regioner dessutom möjlighet att påverka produktion, marknad och konsumtion i stor skala. När krav, kriterier och uppföljning utformas strategiskt kan offentliga matmiljöer bli både föregångare och normskapare – ett skyltfönster för ett hållbart och hälsosamt matsystem. På så sätt kan de också bidra till mer rättvisa och långsiktiga relationer mellan offentliga aktörer och livsmedelsproducenter.
Samhällsplanering
Hur våra samhällen planeras och byggs är den tysta arkitekten bakom våra matvanor, där geografisk närhet, öppettider, prisnivåer och utbud avgör vilka val som är möjliga i vardagen.
Genom att integrera matmiljöperspektivet i den fysiska planeringen kan vi gå från passiv etablering till en medveten strategi som främjar hälsa, hållbarhet och social rättvisa. Detta tema fokuserar på hur samhällsplaneringens verktyg kan användas för att skapa mer jämlika och hållbara matmiljöer, med utgångspunkt i följande två hävstänger.
- Planerande, byggande och stöd
Hur våra samhällen planeras påverkar i grunden vilka matmiljöer som växer fram – och därmed vilka val som blir möjliga i vardagen. Genom verktyg som tillstånd, markanvisning, etableringsstöd och lokal utvecklingspolitik formas matutbudet i praktiken.
Genom att integrera ett matmiljöperspektiv i samhällsplanering – exempelvis i översikts- och detaljplanering, konsekvensanalyser och uppföljning via nyckeltal – kan vi skapa långsiktiga strukturer som stärker hållbara aktörer, främjar folkhälsa, minskar miljöpåverkan och bidrar till en mer jämlik tillgång till näringsriktig och lokalproducerad mat.
- Tillgång till hållbar och hälsosam mat
Ojämlik tillgång till näringsrik och hållbar mat förstärker hälsoklyftor och sociala skillnader. Faktorer som geografisk närhet, prisnivåer, öppettider och utbudets sammansättning avgör vilka val som faktiskt är möjliga i vardagen.
Denna hävstång handlar om att skapa matmiljöer där hållbara och hälsosamma alternativ inte bara finns, utan också är attraktiva, tillgängliga och prisvärda för alla – oavsett köpkraft eller förkunskaper. Forskning visar att just tillgänglighet och exponering ofta har större betydelse för våra matvanor än individuell efterfrågan, vilket gör utformningen av matmiljöer till en central faktor för både jämlik hälsa och en mer hållbar livsmedelskonsumtion.
Kunskap & engagemang
Forskningen är i stora drag enig om vad som utgör hållbar och hälsosam mat, men denna kunskap återspeglas sällan i de matmiljöer där människor gör sina val. Inom livsmedelsbranschen upplever många otydliga budskap, brist på mandat och begränsade förutsättningar att omsätta kunskap i praktiken. Samtidigt finns en stor potential i matmiljöerna som arenor för kunskapsspridning och relationsskapande mellan matproduktion, människa och natur – om rätt förutsättningar ges.
- Omsätta kunskap i praktiken
Kunskapen om vad som är hållbar och hälsosam mat är i stort sett väl etablerad. Ändå speglas den sällan i de matmiljöer där människor gör sina val.
De som arbetar i butik, restaurang och andra matmiljöer upplever ofta otydliga budskap och saknar mandat eller verktyg för att omsätta kunskap i praktiken. Denna hävstång handlar om att stärka kompetens, tydliggöra uppdrag och ge aktörer i matmiljöerna förutsättningar att sprida kunskap – och bidra till nya normer kring mat.
- Samverkan och utbyte
Matsystemet är komplext. Ingen aktör kan driva förändringen ensam och många gånger finns lösningar på dagens utmaningar redan – men i andra sektorer eller professioner. Metoder för marknadsföring, design, upphandling eller måltidsutveckling kan inspirera och stärka andra matmiljöer.
Denna hävstång handlar om att skapa möten och samarbeten där kunskap och erfarenheter kan röra sig mellan aktörer, professioner och matmiljöer – och där fungerande lösningar kan spridas och skalas upp.
Exponering
Hur mat exponeras, placeras och marknadsförs har stor påverkan på våra val. Idag dominerar ofta ohälsosamma och ohållbara alternativ, i reklamkampanjer, matbutiker och sociala medier.
För att förändra detta behöver hållbara och hälsosamma val bli mer synliga, attraktiva och lättillgängliga, så att de upplevs som det självklara alternativet. Genom ökad exponering, positiva upplevelser och insatser som påverkar normer och beteenden kan vi nå sociala tipping points där nya, mer hållbara matvanor etableras.
- Information, exponering och marknadsföring
Sättet mat exponeras och marknadsförs på – från butikshyllor och kampanjer till digitala flöden – påverkar starkt vilka val vi gör, ofta utan att vi märker det. Idag får ohälsosamma och ohållbara alternativ störst synlighet och genomslag, vilket bidrar till att de uppfattas som det normala valet.
Denna hävstång handlar om att vända på detta förhållande – genom att göra hållbara och hälsosamma alternativ mer synliga, attraktiva och lättillgängliga i våra matmiljöer.
- Normer och uppfattningar
Vad vi uppfattar som gott, normalt och attraktivt påverkar våra matval – ofta mer än information. Smak och preferenser formas över tid genom erfarenheter, sociala sammanhang och upprepad exponering.För att hållbara och hälsosamma alternativ ska bli norm behöver de upplevas som både goda och attraktiva. Genom nya berättelser, förebilder och förändrade matmiljöer kan uppfattningar om vad som är ett självklart val successivt förändras.
Vill du fördjupa dig?
Ladda ner och läs hela vår systemkarta, som kartlägger utmaningar och möjligheter i omställningen till positiva matmiljöer.