Skip to content

AI och omställningen mot hållbara matmiljöer

Hur kan artificiell intelligens bidra till ett mer hållbart matsystem? Det var frågan som stod i fokus när Mission Matmiljö bjöd in till ett Matmiljöprat med Örjan Jansson, expert på klimatinnovationer vid WWF. Under samtalet diskuterades hur AI kan användas för att minska matsvinn, förbättra beslutsunderlag och hjälpa både konsumenter och livsmedelsbranschen att fatta mer hållbara beslut.

Matmiljöer omfattar alla de fysiska, sociala, ekonomiska och digitala faktorer som påverkar våra matval. Genom att flytta fokus från individens ansvar till de strukturer som formar våra val blir det också tydligt att AI kan spela en viktig roll i omställningen.

Close-up portrait of a middle-aged man with gray hair and light stubble, wearing a blue shirt and dark jacket, outdoors.

Örjan Jansson, WWF Sverige

AI har stor potential för hållbar utveckling

Örjan Jansson inledde med att beskriva hur forskning pekar på att AI har betydande möjligheter att bidra till flera av FN:s globala hållbarhetsmål. Potentialen bedöms vara större än riskerna – förutsatt att tekniken används på rätt sätt.

WWF har därför tagit fram en rapport där 35 experter inom AI, klimat och matsystem intervjuats för att identifiera de största möjligheterna. Rapporten fokuserar framför allt på hur AI kan bidra till grön omställning snarare än på teknikens risker.

Ett av rapportens viktigaste budskap är att AI inte bara bör användas för att effektivisera det vi redan gör. Den verkliga potentialen finns i att använda tekniken för att förändra själva systemen och skapa nya arbetssätt som leder till större hållbarhetsvinster.

 

Fyra möjligheter för dagligvaruhandeln

I rapporten lyfts särskilt dagligvaruhandeln fram som ett område där AI kan göra stor skillnad.

En viktig möjlighet handlar om att förena hållbarhetsarbetet med den AI-utveckling som redan pågår. I dag används AI ofta för att öka effektivitet och lönsamhet, medan hållbarhetsfrågorna fortfarande hanteras separat. Genom att låta hållbarhetsmål bli en del av AI-systemens optimering kan tekniken bidra till bättre beslut även ur klimat- och hälsoperspektiv.

Rapporten lyfter också fram så kallad federerad inlärning – en metod där företag kan dra nytta av gemensamma lärdomar utan att behöva dela känslig affärsdata. Det skulle kunna skapa bättre analyser och snabbare utveckling i hela branschen.

 

Digitala tvillingar kan testa framtidens matmiljöer

Ett annat område med stor potential är användningen av digitala tvillingar – virtuella modeller av exempelvis butiker eller andra matmiljöer.

Genom att simulera förändringar digitalt blir det möjligt att testa olika lösningar innan de genomförs i verkligheten. Exempelvis skulle butikslayouter, produktplaceringar eller olika styrmedel kunna utvärderas betydligt snabbare och till lägre kostnad än genom fysiska pilotprojekt.

Under samtalet diskuterades även hur samma arbetssätt skulle kunna användas i offentliga kök och skolmåltidsmiljöer för att utveckla allt från måltidsmiljöer till inköp och menyer.

 

AI kan bli ett personligt stöd för hållbara matval

En annan möjlighet är att AI kan fungera som en personlig assistent i vardagen.

I takt med att AI blir bättre på att förstå språk och individers preferenser skulle tekniken kunna hjälpa människor att fatta mer hållbara och hälsosamma beslut i butikssituationen. Genom att väga samman exempelvis näringsinnehåll, klimatpåverkan, pris och personliga mål skulle AI kunna ge stöd precis när beslutet fattas.

Samtidigt betonades att detta väcker viktiga frågor om integritet och hur mycket information människor vill dela.

 

AI kan minska matsvinnet

Samtalet lyfte också konkreta exempel på hur AI redan används i praktiken.

Ett exempel är dynamisk prissättning av livsmedel med kort kvarvarande hållbarhetstid. Genom att automatiskt anpassa priserna kan fler produkter säljas innan de behöver kasseras, vilket minskar matsvinnet.

AI används också allt oftare för att förbättra prognoser och inköp, vilket gör det lättare att beställa rätt mängd varor och därmed minska både svinn och onödiga kostnader.

 

Bättre beslutsunderlag för framtidens styrmedel

AI skulle också kunna stärka beslutsfattandet på samhällsnivå.

Under seminariet diskuterades bland annat hur AI kan användas för att analysera effekterna av olika politiska styrmedel, exempelvis förändrade momssatser eller andra åtgärder som syftar till att styra konsumtionen mot mer hållbara livsmedel.

Genom att analysera stora datamängder och simulera olika scenarier kan AI bidra till mer välgrundade beslutsunderlag för både myndigheter och politiker.

 

Möjligheterna måste balanseras mot riskerna

Avslutningsvis betonades att AI också har en baksida.

Utvecklingen kräver stora mängder energi, vatten och datorkapacitet, samtidigt som tekniken kan användas för ändamål som motverkar hållbar utveckling. AI riskerar också att förstärka desinformation och polarisering om den används på fel sätt.

Därför behövs ett tydligt ledarskap och styrning som säkerställer att tekniken används för att skapa samhällsnytta.

Som seminariet visade handlar frågan inte om AI kommer att påverka våra matmiljöer – utan om hur vi väljer att använda tekniken. Med rätt prioriteringar kan AI bli ett kraftfullt verktyg för att skapa mer hållbara, hälsosamma och resilienta matsystem.

Seminariets viktigaste slutsatser

  • AI kan bli ett viktigt verktyg för hållbara matmiljöer.
  • Hållbarhetsmål behöver integreras i AI-utvecklingen.
  • Digitala tvillingar möjliggör snabbare tester av nya lösningar.
  • AI kan stötta mer hållbara matval.
  • Smartare prognoser kan minska matsvinnet.
  • AI kan ge bättre beslutsunderlag för styrmedel.
  • Tydlig styrning krävs för att hantera AI:s risker.

Ladda ner presentationen här.

Inspelning av webbinariet nedan

Matmiljöspaningar – direkt i din inkorg

I vårt nyhetsbrev, Matmiljöbrevet, samlar vi kunskap, inspiration och ledande exempel från vårt växande nätverk – direkt till din inkorg.