Policylabb offentlig måltid

Vad är problemet vi försöker lösa?
Barns kostrelaterade ohälsa ökar samtidigt som matsystemets klimat- och miljöpåverkan sätter allt större press på samhälle och planet. Skolmåltiden har stor potential att bidra till elevers lärande om hälsa, hållbar utveckling och matens betydelse i samhället. Betydande resurser investeras i skolmåltiderna – i grundskolan cirka 8,9 miljarder kronor per år enligt Skolverket, motsvarande nära sex procent av skolans totala kostnader. Trots detta används skolmåltiden främst som en logistisk och näringsmässig service, snarare än som en strategisk resurs för lärande.
Förstudien inom Policylabbet Offentlig Måltid har undersökt hur styrning, organisation och läroplan kan utvecklas för att skolmåltiden ska bidra till elevernas lärande om hälsa och hållbar utveckling.
Hur har vi försökt lösa problemet?
Förstudien inom Policylabbet Offentlig Måltid genomfördes som ett policylabb där forskning, praktik och policy möttes i en gemensam process för att utveckla och testa policyhypoteser om hur skolmåltiden kan bli en integrerad pedagogisk resurs och vilka policyförändringar som krävs för detta.
Projektet genomförde en forskningsbaserad kunskapsöversikt om skolmåltidens funktion som lärandemiljö tillsammans med intervjuer, fokusgrupper och workshops med relevanta aktörer (skola, måltidsverksamhet, myndigheter m.fl.). Utöver det har projektet även genomfört en omvärldsanalys inklusive analys av styrdokument och utveckling av framtidsscenarier.
Målgrupp
Beslutsfattare, myndigheter, skolhuvudmän, skolledningar, pedagoger, skolmåltidspersonal och elever.
Resultat och lärdomar
- Skollag och läroplan ger idag otillräckligt stöd för att integrera måltiden i undervisningen, vilket leder till stora skillnader mellan skolor och kommuner.
- Ansvar och samverkan är ofta fragmenterad.
- Skolmåltiden kan fungera som en gemensam arena för pedagogik, elevhälsa och måltidsorganisation.
- Frivilliga initiativ räcker inte – tydliga styrsignaler krävs.
- Läroplanen identifieras som den mest kraftfulla policyhävstången för att stärka måltidens roll i lärandet.
- Som ett konkret nästa steg har modellen ”Matoteket” tagits fram – ett koncept där skolmåltiden används som en ämnesövergripande lärmiljö, på liknande sätt som skolbiblioteket stödjer undervisningen utan att vara ett eget ämne.
Slutsatsen är att en förstärkning i läroplanen är den mest effektiva vägen till långsiktig och likvärdig förändring och att modeller som Matoteket behöver testas i verklig skolmiljö.

AI-visualisering av Matoteket
Nästa steg
- Gå från förstudie till praktik genom att etablera en testbädd i skola
- Testa och utvärdera modellen Matoteket som ämnesövergripande lärmiljö
- Beforska modellens effekter på lärande, hälsa, trivsel och organisation
- Fortsätta det policyinriktade arbetet för att påverka läroplan och nationell styrning
Under våren 2026 söks finansiering för att driva detta arbete vidare och genomföra praktiska tester i skolmiljö, parallellt med fortsatt kunskaps- och policypåverkan.
När?
Maj 2025 till februari 2026.
Finansiering
Sveriges Innovationsmyndighet, Vinnova.
Projektparter
Med kunskapsstöd från Livsmedelsverket.
Läs mer
Ladda ner projektets slutrapport och förstudie här.
Kontaktpersoner
Maria Micha, MatLust Utvecklingsnod, Södertälje Kommun
maria.micha@sodertalje.se
Anna Lindelöw Mannheimer, Frisk Mat
anna.lm@friskmat.se