En rapport från projektet Kioskvältaren som kartlägger möjligheter och hinder för att skapa mer hållbara och hälsosamma matmiljöer i publika simhallar. Genom intervjuer, fältbesök, medborgardialoger och ett fältexperiment visar rapporten att dagens utbud ofta domineras av energitäta och näringsfattiga produkter, samtidigt som bristande styrning, ekonomiska utmaningar och starka sociala normer försvårar förändring. Rapporten pekar på behovet av tydligare riktlinjer, kommunal styrning och långsiktiga insatser som gör hållbara och hälsosamma alternativ mer synliga, attraktiva och tillgängliga.

En slutrapport från Policylabbet Ekonomiska Styrmedel som undersöker hur skatter, moms och andra ekonomiska incitament kan användas för att främja mer hälsosamma och hållbara matvanor. Genom omvärldsanalys, en riksrepresentativ konsumentundersökning och dialoger med aktörer i livsmedelskedjan visar rapporten att ekonomiska styrmedel har stor potential att påverka konsumtionen, särskilt när de gör hälsosamma alternativ billigare, kombineras med andra styrmedel och utformas på ett sätt som upplevs som legitimt och rättvist.

En slutrapport från Policylabbet Offentlig Måltid som utforskar hur skolmåltiden kan bli en tydligare del av skolans pedagogiska uppdrag. Genom forskning, intervjuer, omvärldsanalys och framtidsscenarier lyfter rapporten fram konceptet Matoteket – en ämnesövergripande lärmiljö där måltiden används som en resurs för lärande om hälsa, hållbarhet, kultur och samhälle

En kvalitativ studie från Livsmedelsverket där 36 svenska 14-åringar själva dokumenterat och berättat om sina matvanor och matmiljöer genom fotografier och intervjuer. Rapporten ger en unik inblick i hur hemmet, skolan, sociala medier, reklam, fritidsaktiviteter och det lokala matutbudet tillsammans påverkar ungas matval i vardagen.

En kunskapssammanställning från Folkhälsomyndigheten om hur matmiljöer påverkar barns och ungas matvanor och hälsa. Rapporten sammanfattar internationell forskning om bland annat marknadsföring, sociala och digitala matmiljöer, skolans roll och socioekonomiska skillnader – samt vilka typer av insatser och policyåtgärder som kan bidra till mer hälsosamma matvanor.

En rapport från Hjärt-Lungfonden, UNICEF Sverige och Karolinska Institutet som undersöker hur barn och unga exponeras för matreklam i sin vardag. Genom barns egna bilder, berättelser och reflektioner synliggör rapporten hur reklam för ohälsosam mat präglar fysiska matmiljöer – och hur detta påverkar normer, val och konsumtion.

En rapport från UNICEF Sverige, Hjärt-Lungfonden och Karolinska Institutet som undersöker barns och ungas digitala matmiljöer och exponering för matreklam i sociala medier. Genom barns egna skärmdumpar och fokusgrupper visar rapporten hur TikTok och Instagram domineras av reklam för ohälsosam mat och dryck – ofta utformad för att väcka känslor, skapa begär och påverka ungas matval genom influensers, erbjudanden och sociala normer.

En barnkonsekvensanalys från Cancerfonden, Generation Pep och Hjärt-Lungfonden som granskar hur marknadsföring av ohälsosam mat påverkar barns rätt till hälsa och utveckling enligt barnkonventionen. Rapporten sammanfattar aktuell forskning, barns och föräldrars egna upplevelser samt juridiska förutsättningar, och argumenterar för att Sverige behöver införa tydligare regleringar för att skydda barn och unga från skadlig matmarknadsföring – både i fysiska och digitala miljöer.

Rapporten sammanfattar den senaste forskningen om hur konsumtion av ultraprocessad mat påverkar barns hälsa, kostvanor och risk för sjukdom, samt belyser behovet av åtgärder för att minska barns exponering och intag av dessa livsmedel.

Studien är en systematisk litteraturöversikt som visar att utformningen av den lokala matmiljön – särskilt tillgången till ohälsosamma respektive hälsosamma livsmedelsbutiker – har tydliga kopplingar till hälsoutfall som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och dödlighet i höginkomstländer.