En interaktiv utställning där vi får följa Ellie från fyra till arton års ålder genom två möjliga framtider. Berättelsen synliggör hur barns matvanor formas av maten i skolan, utbudet i butiker och på restauranger, reklam och sociala medier. Den visar också vilken skillnad det kan göra när samhället och företagen tar ansvar för att skapa matmiljöer som främjar hälsa och hållbarhet.

I det femte Matmiljöpratet presenterar Sitha Björklund Svensson från Malmö Food Council Planetär – ett tankeexperiment om hur framtidens matbutik skulle kunna se ut om den utgick från planetens gränser istället för dagens marknadslogik. Samtalet utforskar hur butikens utformning påverkar våra matval och hur framtidsprototyper kan inspirera till nya idéer för hållbara och resilienta matmiljöer.

Under detta Matmiljöprat presenterar Anette Jansson från Hjärt-lungfonden resultaten från rapporten In Your Phone, som visar hur barn och unga exponeras för riktad marknadsföring av ohälsosam mat i sociala medier. Samtalet belyser hur den digitala matmiljön påverkar barns matval, vilka marknadsföringsstrategier som används och vilka åtgärder som kan bidra till att stärka barns rätt till hälsosamma matmiljöer.

Hur kan artificiell intelligens bidra till omställningen mot mer hållbara och hälsosamma matmiljöer? I detta Matmiljöprat berättar Örjan Jansson, expert på klimatinnovationer på WWF, om AI:s potential att minska matsvinn, utveckla smartare matmiljöer och ge bättre beslutsunderlag för framtidens matsystem.

Under det andra Matmiljöprat berättar Maurits Appeldoorn från True Price om hur true pricing kan synliggöra livsmedels verkliga kostnader för klimat, miljö och människor – och vilka möjligheter det skapar för dagligvaruhandeln. Samtalet lyfter inspirerande exempel från Nederländerna där verkliga priser redan testas i praktiken och diskuteras som ett verktyg för mer hållbara matval.

I detta som är premiären av Mission Matmiljös digitala samtalsserie om hur vi kan skapa hälsosamma och hållbara matmiljöer gästas vi av Pia Lindeskog från Folkhälsomyndigheten, som presenterar den senaste kunskapen om hur matmiljöer påverkar barns och ungas matvanor – och varför ett matmiljöperspektiv är viktigt för arbetet mot bättre folkhälsan.

Policy briefen argumenterar för att Sverige bör införa lagstadgade begränsningar för marknadsföring av ohälsosamma och ohållbara livsmedel till barn och ungdomar upp till 18 år, eftersom dagens regler inte ger tillräckligt skydd, särskilt i digitala miljöer. Den lyfter forskning som visar att barn exponeras för stora mängder reklam för sötsaker, snacks och snabbmat, vilket bidrar till ohälsosamma matvanor, ökande övervikt och stora samhällskostnader. Briefen rekommenderar fyra åtgärder: nationell lagstiftning, stark tillsyn och sanktioner, större lokalt mandat att begränsa reklam nära barnmiljöer samt att regleringen kopplas till bredare livsmedels- och folkhälsopolitik.

I vägvalet mellan framtidens matmiljöer är en rapport producerad av Mission Matmiljö. Rapporten beskriver hur hållbara och hälsosamma matmiljöer kan skapas genom att förändra de system som formar våra matval – snarare än att lägga ansvaret på individen. Den lyfter fram konkreta exempel från olika länder inom områden som ekonomiska modeller, samhällsplanering, kunskapsspridning och exponering, där styrmedel, offentlig upphandling, utbildning och reglering används för att göra hållbara val enklare och mer attraktiva. Rapportens huvudbudskap är att hälsa och hållbarhet främjas effektivast när matmiljöer utformas så att det hållbara valet blir det självklara valet.

En rapport från projektet Kioskvältaren som kartlägger möjligheter och hinder för att skapa mer hållbara och hälsosamma matmiljöer i publika simhallar. Genom intervjuer, fältbesök, medborgardialoger och ett fältexperiment visar rapporten att dagens utbud ofta domineras av energitäta och näringsfattiga produkter, samtidigt som bristande styrning, ekonomiska utmaningar och starka sociala normer försvårar förändring. Rapporten pekar på behovet av tydligare riktlinjer, kommunal styrning och långsiktiga insatser som gör hållbara och hälsosamma alternativ mer synliga, attraktiva och tillgängliga.

En slutrapport från Policylabbet Ekonomiska Styrmedel som undersöker hur skatter, moms och andra ekonomiska incitament kan användas för att främja mer hälsosamma och hållbara matvanor. Genom omvärldsanalys, en riksrepresentativ konsumentundersökning och dialoger med aktörer i livsmedelskedjan visar rapporten att ekonomiska styrmedel har stor potential att påverka konsumtionen, särskilt när de gör hälsosamma alternativ billigare, kombineras med andra styrmedel och utformas på ett sätt som upplevs som legitimt och rättvist.